Genom de trånga gatorna i Gamla Stan kommer ett hundratal blodiga, skitiga och haltande människor - offer för ett terrordåd? NEJ, det är bara några deltagare i den första upplagan av Stockholm Zombie Walk!

I den gassande solen i Tantolunden samlades på lördagseftermiddagen några hundra zombies för att gemensamt gå från Tantolunden till Sergels Torg (men som visserligen fortsatte ända bort till Humlegården). Att klä ut sig till zombies och gå igenom staden började i Toronto, Kanada för några år sedan, och nu har den växande trenden kommit till Sverige.
Läs vidare »»

Rating:
Årets nyhet på Gröna Lund är 35,5 meter hög, har fyra vagnar med vardera fyra säten vända både framåt och bakåt, och heter Insane. Ett namn som för övrigt är väldigt passande.

När den lediga markytan börjar ta slut får man tänka utanför lådan när det är dags för en ny bergochdalbana. Insane är inte lång, men dess höga och snirkliga utformning gör den spännande på ett helt unikt vis.
Läs vidare »»

Albert Bonnier / Ute nu

Vi är många som gillar Hanna Hellquists kåserier nästan längst bak i DN:s kulturdel. När de publiceras på DN På Stans blogg fylls kommentarsspalten plikttroget med åsikter om dagens text om Hannas vardag. De handlar allt om oftast om djur, relationer, betraktelser om att ligga, mammas kille Göran och, såklart; Hannas Pappa.

I ”Karlstad Zoologiska” självporträtteras Hannas något annorlunda uppväxt genom djuren omkring henne. Och det var många. Från en apa som hon aldrig träffade, vita möss att mata ormarna med till att smuggla arton sköldpaddor i resväskan från Greklandssemestern som sjuttonåring.
Läs vidare »»

Plaskis fick tag på ett par Comedy Central DVD:s och bad Kim “Liberated” Westerlund att kasta ett öga på dom och uttala sig. Så nu har han gjort det.

Dave Chappelle - Killing em’ softly
Rating:

Öh… ah det är riktigt svårt att tycka om humor som man inte kan connekta med. Drog’s, gangsta’, ni vet hela grejen. Ganska underhållande ändå, Dave är en grym komiker men det är helt enkelt inte min grej.
Men diggar ni: - Fuck Nigga, the polis is here RUUUN!
Se den, tyvärr får han bara två stjärnor för dels så är det bara inte min grej. men sen så har jag sett han köra vissa grejer tidigare.
Läs vidare »»

Historia utan handling, skilda händelser ihop satta för att provoceras och förundras över, dans med mobila scener och en show där aktör och publik blir ett. Möt dina fobier, chockas och framförallt ska du dansa loss med Bounce.

Vid föreställningens början föses vi in i Orionteaterns kala lokal för att som en skock får stå och invänta föreställningen. Redan här börjar jag förstå konceptet med att dansarna kommer att vara överallt under föreställningen och att vi som publik helt enkelt får följa deras minsta kommando. När showen sedan sätter igång vet jag inte vad jag ska tro.
Hysteriskt fnitter blandas med skrik när enorma jättespindlar går igenom rummet och enormt jubel utbryter när Bounce sedan dansar runt på balkongerna runt väggarna.
Läs vidare »»

Generalrepetition 9/10, Maximteatern

Rating:

När det kommer till svenska komiker som är bra på att leka med ord är Claes Eriksson en av de absolut främsta. Under sin tid med Galenskaparna och After Shave har han gång på gång visat prov på strålande manusförfattarskap, och hans enmansföreställning C Eriksson Solo är minst lika kvick och genomtänkt.

Föreställningens första sång är knappast någon rivstart – men då Claes iklär sig kvällens första roll, badvakten Ola, börjar man skymta hans geniala humor. I föreställningens nästa del släpper han loss ordentligt, och hans begåvning är med ens mycket påtagligt. Hans texter, som här bland annat framförs under former som liknar en poesi- och en litteraturafton, är ofattbart kvicka och genomtänkta. Humorn är på samma gång oerhört enkel, stilren och intelligent, och ordvitsarna avlöser varandra.
Läs vidare »»

Bolag: Atlas / Release: 9 oktober

Är du ung och mediaintresserad? I journalisterna Klas Ekman (Café, RES) och Anders Rydells (Veckorevyn, BON) bok ”Byt Namn – och andra sätt att lyckas som journalist” vägleds du genom tips, deras egna betraktelser och mindre erkända tillvägagångssätt att bli framgångsrik. Genomgående pratar de om namn.

För det är mycket det det handlar om. Har du ett adelsklingande, utländskt eller på något sätt ”exotiskt” eller annorlunda efternamn (läs: Östeuropeiskt eller asiatiskt) så har du redan halva jobbet fixat. Har du ett genomsvenskt, efternamn som slutar på –son bör du byta direkt. Det bara krånglar till det.
Läs vidare »»

Rating:

Boken ”Inget annat sätt – Blur, britpop och jag” är en självbiografi skriven av Alex James. Alex James föddes 1968 i Boscombe som ligger i England. Han var basist i den populära rockgruppen Blur mellan 1989-2003.

I Alex James biografi får vi följa hans livsresa från barndomen i Bournemouth i England, till livet som rockstjärna, till det liv han lever idag. Alex nöjde sig aldrig med det han hade, han ville alltid ha något nytt, något mer. Han var bara en vanlig, strulig kille i skolan som en dag blev ”den näst fullaste killen i världens fullaste band”. Från en inte allt för fräsch lägenhet till lyxkrogar, förändringen är stor.
Läs vidare »»

Semic / maj 2008
Rating:

Rundgång killarna Mattias Lindeblad och Melker Becker blev kända efter sitt TV och radioprogram Rundgång. Nu har de skrivit en bok om sina erfarenheter som hårdrocksfans och -journalister.

Detta är en bok som sprudlar av passion och kärlek till världens bästa musik och världens bästa människor. Boken var först tänkt att heta just ”Hårdrockare världens bästa människor”.

Varför ska man läsa denna hårdrocksbok när det finns så otroligt många andra? Det var precis den frågan jag ställde mig själv innan jag började läsa boken. Men redan i inledningen förstår man att detta inte är någon guide över hårdrockens historia eller ett försöka att förklara hårdrockens ursprung och slagkraft.
Läs vidare »»

Johanna Nilsson - SOS från mänskligheten
Wahlström & Widstrand / Mars 2008
Rating:

Det var ca två veckor sen jag läste ut SOS från mänskligheten, men på ett sätt är jag fortfarande kvar i boken. Jag kan komma på mig själv att undra vad som hände med Cornelia efter att boken tog slut, och alla andra av Benjamins kunder.

För det är just Benjamin berättelsen kretsar runt, en lyxprostituerad man vars kunders liv flätas samman på olika sätt.

Det är bland annat Cornelia, som har bulimi och längtar efter en förändring i sitt liv. Arbetsnarkomanen Erika som upplever en slags konkurrens med sin sambos två barn. Och det är den sömnlöse Mikael som går till Benjamin enbart för att sova.
Läs vidare »»

Bageriet av Bertolt Brecht har för första gången satts upp på svenska. Denna föreställning är en blandning av misär, blodigt allvar, effektfulla sånger med inslag av träffsäkra skämt och befriande humor.

“Hela tiden faller människor av alla slag.
Ner genom gallret i asfalten.
Ingen reser något monument över dem.
Och ingen håller tal.”

Det lokala bageriet ägs av bagare Meininger, som har fått ekonomiska problem och hotas av konkurs.
Meininger får tidvis hjälp med ärenden av den unga änkan Niobe Queck, och denna gång gäller det en beställning av tio kubikmeter ved. När veden anländer kan inte Meininger betala den, utan säger istället att han aldrig har beställt någon ved, och säger att betalningen ska ske av Queck.

Läs vidare »»

Rating:
En gripande berättelse som innefattar såväl sex och komplicerade relationer som läran om sjöpungar.

Varm och med träffsäkra meningar får man följa olika livsöden, avgörande beslut och restaurangbesök med transvestiter, och stora svarta män med rakade huvuden. Författaren ifrågasätter ämnen som abort, evig kärlek, sann vänskap och meningen med livet och det mesta låter självklart och enkelt i mina öron när jag läser ordflödet som berör mig.
Läs vidare »»

Rating:

Noggrann studie bland unga människor och livet i gymnasieåldern i skolan, utanför skolan, på kafebesök, fester och överallt där de kan tänkas tillbringa sin tid.

Bakom sitt block och penna studerar hon klasskillnader, sexualitet och så klart, jämlikheten (eller bristen på den) mellan de båda könen. En välskriven bok för den inbitna feministen som enbart blir bekräftad i sin tro, men inget för den som vill lära sig något om feminismen och vad det står för.
Läs vidare »»

Rating:
Några dagar till är knappast en traditionell roman utan känns mer som en skolbok för “rolig inlärning”.

Boken har två sammanflätande spår. Det ena och största är om Patience, en ung kvinna som blev HIV-smittad av pappan till hennes barn, och om hennes kamp mot sjukdomen och döden. Den andra biten är till synes slumpmässigt inlagt fakta om Världens, men framförallt Afrikas och Botswanas, kamp mot AIDS-epidemin och döden den för med sig. De faktauppgifterna känns dessutom som att någon bara läser högt ur en tabell i stil med “år 1992 var si och så många HIV-smittade, det steg till si och å mycket år 2002″ o.s.v. o.s.v.
Läs vidare »»

Rating:

”Det sägs att tiden läker alla sår, det tror inte jag. Däremot har jag lärt mig att det slutar blöda förr eller senare, men ärren har man alltid kvar. Alltid alltid.”

Så börjar uppföljaren till Klassresan – Malin+Rasmus=Sant. Den handlar om sommarlovet efter klassresan klass 6B åkte på.
Rasmus och Malin är ihop, i alla fall till en början och vissa andra från den gamla klassen vävs in i en vacker vävning om kärlek, att våga säga nej, döden och verkligheten. Malin och Rasmus har blivit äldre, vill mer än förut.
Läs vidare »»

Rating:
Glasdjävulen tar sin början mitt i händelsernas centrum, då en man blir skjuten. Irene Huss är en av de två poliser som finner Jakob Schyttelius lik i hans föräldrars sommarstuga.

På datorskärmen i hans arbetsrum finns ett upp-och-ned-vänt pentagram, en avbild av djävulens ansikte. Filerna i datorn har blivit raderade. När polisen beslutar att kontakta Sten och Elsa, Jakobs föräldrar, för att berätta att deras son har blivit mördad, finner dem paret mördade. Även deras dator har blivit utraderad och pentagrammet finns på skärmen. Irene Huss står plötsligt mitt uppe i ett avrättningsfall, jagande blodiga satanister.
Läs vidare »»

Rating:
Stjärnspådd av Val McDermid suddar på något sätt de höga tankar jag haft om Val. Den är inte alls dålig, den är bara inte så bra.

Kate Brannigan är en av Englands mest attraktiva detektiver. Med en meritlista både Kitty Drew och James Bond skulle avundats, blir hon anlitad av Englands såpadrottning nummer ett - Gloria Kendal. Inte direkt ett drömjobb kanske, men hon behöver pengarna och det verkar som om det inte finns något riktigt fall att lösa.
Läs vidare »»

Rating:
Törnrostaggarnas tid skildrar Tomi, en 13 årig adopterad tjej i Sätra, och hennes liv under några månader.

Tomi håller på att växa upp och det märks. Det finns så himla mycket känslor hon inte kan dela med någon, så mycket skit som vill explodera.
Läs vidare »»

Rating:
Anne Holt, den största deckarstjärnan i Norge just nu, har skrivit Bortom sanningen: ett mordfall som till synes är enkelt, men som under ytan bubblar av falskhet och intriger.

Fyra människor har brutalt mördats i sitt lyxhem i de finare delarna av Oslo. Hanne Wilhelmsen är en av poliserna som utreder fallet, en både hatad och älskad kollega. Hanne har innehar en enorm respekt för alla uppklarade fall hon har i sin meritlista, sitt sätt att förstå brotten och förövaren.
Läs vidare »»

Rating:
“Dödsdomen” av Val McDermid är en kriminalroman som fängslar. Redan från början suger dess verkliga atmosfär upp en på ett sätt som gör att man hela tiden har en känsla av att vara med på riktigt. Att man inte bara följer boken utan också är en del av dess kalla, mörka verklighet. Och det skrämmer lika mycket som det fascinerar.

Onsdag den 11 december 1963, klockan sju minuter i åtta på kvällen får polisen i Derbyshire ett samtal från en hysterisk mamma. Samtalet handlar om Alison Carter, hennes dotter, som varit borta i flera timmar från och med det att hon gick ut med hunden. Ingen i Scardale, byn där flickan bor, har sett till henne, eller hunden, sen dess. Alison Carter har försvunnit spårlöst mitt i den kalla vintern.
Läs vidare »»

« Tidigare artiklar