Massacre Records/ Sound Pollution
Release januari 2010
Rating:

Denna kvintetts musik för tankarna till episka fantasy tv-spel men inte enbart på grund av lyriken. Det är snarare utnyttjandet av keyboards kombinerat med det besynnerliga gitarrliret som får mig att undra ifall Konami har lånat ut några av sina musikproducenter.

Powermetal blandad med lite hederlig klassisk 80-tals metall och en hel orgie i gitarronani som skulle kunna imponera på Yngwie Malmsteen är ingredienserna till denna 11 spårs skapelse. Utöver detta bjuds det även på smittsamma melodier och perfekta sing-along partier som inbjuder för en spännande live-upplevlse.
Läs vidare »»

Massacre Records / Sound Pollution
Release februari 2010
Rating:

MERCYFUL FATE må vara insomnat för stunden men gitarristen Hank Sherman vägrar att bara sitta still och vänta på att en viss kung ska återhämta sig efter sina ryggproblem. Istället kontaktar han amerikanska FORBIDDEN och gensvaret blir en äckligt snyggt klingande thrashmetall platta.

MERCYFUL FATE kan gärna sova något år till när det levereras sådan här härlig thrash i dess frånvaro. Dansken Hank Sherman har här lyckats värva Craig Locicero och Mark Hernandez från FORBIDDEN men även Marc Grabowski från CORRUPTION.
Läs vidare »»

Massacre Records /Sound Pollution
Release januari 2010
Rating:

Lite goth, lite döds och lite synth är inget nytt på denna front men för att pigga upp lite så finns det faktiskt en gnutta thrash med i ljudbilden. Välsvarvat och intressant om än lite väl tryggt där låtarna lätt glider ihop i varandra.

Jag har aldrig varit ett stort CREMATORY fan men jag får allt erkänna att detta inte låter allt för pjåkigt. Growlen är väl inte av den bästa kalibern men stämningen infinner sig och det finns en hel del charm i tyskarnas (nummer på plattan) släpp. Jag ser ingen enorm utveckling från tiden jag såg dem live på Wacken Open Air utan det är tryggheten väg bandet vandrar.
Läs vidare »»

Massacre Records/ Sound Pollution Release: 26 februari 2010
Rating:

Efter ett ganska lugnt år där andra genres har fått chans att skina är det återigen dags för skivbolagen att börja spy ur sig halvtaskiga melodödsband igen. Catamenia lyckas däremot med konstycket att stundom låta helt okej fast förbaskat spretiga och originella.

Med rötterna i den melodiska dödsmetall som härstammar från Göteborg kopplat samman med den moderna touch som Stockholm bidragit med till en aningens gnutta hardcore och lite tyska RAGE influenser. Det är så jag vill beskriva denna unga (antal medlemmar) av (land) som stundom faktiskt får mig att höja lite på ögonbrynet men som för den mesta av tiden får mig att sucka.
Läs vidare »»

Som rockräv av den gamla ligan finns det alltid mycket att diskutera med tysken Roland Grapow. Han har inte bara spenderat en stor del av karriären i Helloween utan han kan även stoltsera med ett annat band som skördat framgångar på marknaden. Masterplan är hans skötebarn och inför kommande släppet “Time To be King” har även en viss norsk skönsångare återvänt.

-    Hm, ja vad ska jag säga. Jag kanske skulle leta reda på listan med sångtitlar igen då jag tyvärr inte har den framför mig. Den är så fräsch och ny att jag faktiskt inte själv ens kommer ihåg dem så det är bäst att jag kollar.
Läs vidare »»

Vad avgör egentligen den perfekta festkvällen? Är det staden, folket, det ditt eget ansvar, kan det vara musiken eller drickat? Har man roligare i dom större städerna bland dom största klubbarna eller hemma på hotellet i sin lilla stad?

På senare tid har jag själv varit väldigt aktiv åt att ägna mitt fest alter ego den tid och uppmärksamhet han har behövt. Under julen har jag besökt bl.a. Malmös nattklubb Slagthuset och Malmös lite mer alternativa klubb Babel där bl.a. Timbuktu spelade tillsammans med Promoe och The Chords.
Då jag kom hem kan jag väl inte direkt påstå att jag drog ner på varken mitt festande, drickande eller utgående vilket bidrog till att jag skrev denna artikel.
Läs vidare »»

Release: Avalon/Border 1 februari 2010
Rating:

Andre Matos är ett powermetalband med power-/heavymetal influenser. Andre Matos är ledsångaren och skaparen av bandet, och  låter nästintill bisarrt lik Iron Maidens Bruce Dickinson. Så det kommer knappast som någon överraskning att Matos ansökt om att få vara Maidens ledsångare då  Dickinson avgick.

Kanske kommer det inte heller som någon överraskning att Andre Matos även hamnade på tredje plats i ansökningen. Det som Andre Matos inte har gemensamt med Dickinson är den kraftfulla rösten och samma tillgivenhet till musiken han skapar.
Läs vidare »»

Release datum: 28 oktober 2009
Traditionell black metall med starka vibbar av Immortal blandas med atmosfärisk och drömsk magi när denna Stockholmstrio levererar sinfjärde demo. Och det är svårt att inte ryckas med av detta välsvarvade hantverk som bjuder på allskönt mangel.

Aktiva sedan 1999 med diverse uppbrott har det då äntligen blivit dags för Burning Darkness att återförenas och med detta leverera en kommande klassiker till demo. Inledande “Nagelfar” med sina 6:27 minuter en hård knogmacka som direkt träffar en i skrevet och trots sin längd håller den hela tiden intresset uppe.
Läs vidare »»

Det Los Angeles-baserade kvartetten Dommin är det nya stjärnskottet i den gotiska rock-katigorin. Deras mörka och känslofyllda alster vid namn ”Love Is Gone” släpps i februari 2010 och Plaskis får en pratstund med frontmannen Kristofer Dommin för att få reda på alla hjärtkrossade hemligheter bakom skivan.

Jag anländer till Warner Musics kontor i god tid och känner mig väldigt professionell och blir väl bemött av alla jag stöter på. Strax därefter får jag träffa frontmannen för att samtala om ”Love Is Gone”.
Läs vidare »»

GAIN Music Entertainment 2009
Rating:

Stjärnskottet Avatar har precis lyckats lyfta sig själva till högre nivåer och det nysläppta, självbetitlade alstret definierar verkligen konstellationens identitet på ett nyskapt och banbrytande sätt.

Det självbetitlade kompositionen ”Avatar” framhäver verkligen Göteborgskvintettens framgångar redan vid första spåret; ”Queen Of Blades” som samtidigt personligen utses till bästa spåret på hela skivan. Låten introducerar hela alstret på ett fängslande sätt och funkar även eminent som en låt man börjar en konsert med.
Läs vidare »»

Rating:

Efter att ha bjudits på ganska halvtaskiga band och tappat hoppet totalt om att få svinga hårmanen denna kväll intar Burning Darkness den lilla scenen på Broder Tuck. Och som en slag från hin håle själv bjuds jag på en käftsmäll av råge från dessa blackmetall lirare.

Kvartetten inleder starkt med ”Nagelfar” från senaste demon men låter den gå i ett snabbare tempo som passar låten ypperligt då den ackompanjeras av en extatisk publik. Att bandet stolt kan titulera sig som det tightaste för kvällen blir smärtsamt påtagligt när trummor, gitarr och vrål sitter som en smäck.
Läs vidare »»

[Emmabodafestivalen] Äntligen dax för 2010 års första bandsläpp!

The Very Best har gjort en fantastisk debut och är ute och erövrar världen
Crookers slog ner som en bomb i dansvärlden släpper 2010 sitt debutalbum
Crystal Castles förra årets absolut tråkigaste avhopp , så vi känner oss verkligen tvungna att försöka leverera kanske världens största electro akt 2010 istället
Radio Dept har under många år varit ett av Sveriges bästa band på skiva och återkommer nu äntligen till emmaboda
Parken kommer att göra en exklusiv festivalspelning på emmaboda 2010
Mrtn Shlm Beat connection Bokades egentligen till 2009 års festival , men vi upptäckte då att hur vi än gjorde så hade vi redan bokat för mycket och vi kunde i samförstånd flytta fram bokningen tills i år
Läs vidare »»

Skyforger, Thyrfing och Månegarm / Clustret, 7/11 2009

Rating:

Med en ny skiva i lager bjuds det på ett stort folkmetal kalas med både nära och långväga gäster. Och förutom värdarna själva får även svenska Thyrfing och lettiska Skyforger stå för underhållningen varvid de sistnämnda för första gången trampar svensk mark.

Det börjar bli riktigt fullt i den lilla lokalen och man kan riktigt känna hur förväntan hänger i luften när Månegarms nya skiva, Nattväsen, spelas i bakgrunden. Men först upp på scen blir det den lettiska kvintetten Skyforger som för första gången spelar live i Sverige. Jag får erkänna att jag inte hade några större förväntningar på bandet eftersom jag endast hört de långsammare låtarna.
Läs vidare »»

Piroger o co har nu vänt upp o ner på Norrland (Umeå och Sundsvall) och fortsätter nu sitt korståg mot Linköping/Karlstad/Örebro. Men innan vi köttar dit kör vi en tillbakablick om vad som har hänt sen sist.

Sundsvall var lite av Takidas hemmaplan så givetvis var det slutsålt och packat till bristningsgränsen både på höjd o bred. Fett som fan! För Nathan var detta lite av ett halleluja moment då det blir hans livs största gig hittills, och de är nu dags att visa Takida fansen var skåpet ska stå och vilket band som bär byxorna på turnén. När klockan slog 20:00 sparkade vi igång Sonic maskineriet likt en stor Atlantångare som bara går o går, o gör kaffeved av allt o alla.
Läs vidare »»

29 oktober, Strand/Arrangör: Skrikhult Production
Rating:

Jag anländer till Strand i god tid, och blir väldigt förvånad då jag upptäcker att det inte är någon människa inom synhåll. Kylan tränger sig på, och äntligen sker insläppet, ungefär en halvtimme efter utsatt tid.

Inledande akt denna kväll är Gemini Five. Beskedet om att dessa skulle komma att medverka denna kväll var något förvånande. Bör nämnas att jag har haft förmånen att beskåda dessa vid fem tidigare tillfällen. Gemini Five inleder kvällen med stark energi och bevisar att engagemang är en egenskap de synnerligen inte lider brist på.
Läs vidare »»

Virgin Music 2009
Rating:

The 69 Eyes, pionjärer inom den gotiska rock-genren är tillbaka med sitt tionde studioalbum. En kreation som avslutar en era av goth n’ roll, där tidigare musikaliska inslag av gotisk rock blivit begravda under kraftfulla Marshall-förstärkare.

Det faktum att The 69 Eyes redan från starten för 20 år sedan var djupt inspirerade av de finska glamrockveteranerna Hanoi Rocks gör sig tydligt igenkänt på detta alster. Redan under introt på inledande ”Back In Blood” får jag en känsla av att ha blivit hastigt inkastad på Whisky A Go Go i Hollywood under ett sent 1980-tal.
Läs vidare »»

Tid och plats: Klubben, 14.11.2009 /Arrangör: LiveNation
Rating:

Kvällen var tung, otroligt tung, kan jag meddela redan från början. Five Finger Death Punch som vid ett tidigare tillfälle hade besökt Sverige gjorde nu ett ypperligt tungt och mäktigt framträdande på Klubben, den 14e november.

Först upp på scen var kostympojkarna Marionette, precis efter insläppet, för de fick tyvärr sin tid förkortad. Grabbarna hade bara 20 minuter på sig och jag kan säga att de gjorde ett sjukt bra framträdande på dessa få minuter.
Läs vidare »»

Nuclear Blast / Release november 2009
Rating:

Egyptologerna är tillbaka med kanske inte sitt vassaste album men klart bland de maffigaste. Ned i kryptorna bär det av ackompanjerat av brutalt mangel och growl som får den hårdaste gud att förvånat höja ett ögonbryn.

Neil Kernon kanske är en av de personer som ska ha störst kredit på denna platta då han som producent och mixare gjort detta släpp till en rejäl stenkrossare som utan problem kan riva pyramider. Och hur länge den amerikanska trion ska kunna hålla på sitt egyptiska tema vette fan men återigen blir vi lärda den gamla tusenåriga historia som omfattar de mystiska faraonernas land.
Läs vidare »»

Nuclear Blast / Release oktober 2009
Rating:

Om inte detta utses till en av årets käftsmällar på årsbästa-listorna då blir jag verkligen förvånad. För om inte detta är ett Hypocrisy i sitt essens då är jag banne mig inte hårdrockare!

Varför är det inga andra svenska melodiösa dödsmetallband som har följt i herr Tägtgren & Co fotspår? Här har vi kraft och brutalitet så att det rinner över samtidigt som det ligger så mycket själsfull melodi och känsla bakom riffen.
Läs vidare »»

« Tidigare artiklar