Skyforger, Thyrfing och Månegarm / Clustret, 7/11 2009

Rating:

Med en ny skiva i lager bjuds det på ett stort folkmetal kalas med både nära och långväga gäster. Och förutom värdarna själva får även svenska Thyrfing och lettiska Skyforger stå för underhållningen varvid de sistnämnda för första gången trampar svensk mark.

Det börjar bli riktigt fullt i den lilla lokalen och man kan riktigt känna hur förväntan hänger i luften när Månegarms nya skiva, Nattväsen, spelas i bakgrunden. Men först upp på scen blir det den lettiska kvintetten Skyforger som för första gången spelar live i Sverige. Jag får erkänna att jag inte hade några större förväntningar på bandet eftersom jag endast hört de långsammare låtarna.

Men när grabbarna sedan drar igång är jag bortblåst redan vid första ton. Det är snabbt och aggressivt där publiken trots den bristfälliga text-och språk kunskapen försöker sjunga med på varje ton samtidigt som det headbangas till nackspärrsgrader. Och någon som gör extra stort intryck på mig är Kaspars B?rbals som är ansvarig för alla folkinstrumenten som han trollar fram på scen.
Med en liten påse på mikrofonstativet fylld med små flöjter och diverse olika stränginstrument och en säckpipa gömt någonstans på scenen håller han en takt på 120 km/h och vilar aldrig. Han påminner starkt om en viss annan fiolspelare som senare kommer att äntra scenen men innan dess blir det tyngre tongångar med Thyrfing.

Men Thyrfing gänget har en allt för trög start för att det ska klinga riktigt bra och trots uppbackning från publiken blir det ändå lite släpigt. Det är som om energin saknas och det inte riktigt går fram efter urladdningen från Skyforger. Och ändå bjuds det på publikfriare som ”Digerdöden” och ”Ur askan ett rike”. Det är inte förens jag flyttar mig upp på en av balkongerna och kan bevittna spektaklet ovanifrån som jag verkligen får ett rejält hum om hur seg publiken verkligen blivit. Men mot de sista tre låtarna släpper plötsligt något och äntligen får jag se den där urladdningen som alltid ska följa på en bra Thyrfing konsert.

Så är det äntligen dags för värdarna själva att beträda scenen och snabbare än man hinner blinka är golvet framför scenen så fullsmockat att det varken går att röra sig framåt eller bakåt. Men vilken spelning det sedan blir!
Bandet inleder starkt med Mina Fäders Hall från senaste plattan för att sedan bjuda på två av de starkaste låtarna (Genom Världar Nio och Vedergällningens Tid) från förra skivan ”Vargstenen”. Setlisten är en bra blandning av gammalt och nytt men jag hade gärna sett lite mer från nya skivan. Den självskrivna nya singeln ”Nattväsen” är däremot med vilket kändes ganska självklart samtidigt som det är ett poänghöjande moment. Det är ett tight framträdande men ibland missas det toner både här och där.
I de flesta fallen märks det knappt men sedan blir det en ton som sitter fel hos vokalist Erik Grawsiö och det skär till i både hjärta och öra. Men från Janne Liljeqvist fiolspelande låter det superbra (måste vara första gången i en liverecension jag inte klankar ned på honom) och stämningen och samspelet mellan bandmedlemmarna på scen är underhållande och värmande. Bandet verkar ha lika kul som publiken och när de sista tonerna på ”Hemfärd” klingar ut blir det slutet på en konsert som har varit allt för kul och flugit förbi allt för fort.

Skyforger: http://www.skyforger.lv
Thyrfing: http://www.thyrfing.com
Månegarm: http://www.manegarm.com

Cecilia Wemgård

kommentera: